Vad innebär CSRD och hållbarhetsrapportering?
För att skapa större transparens och jämförbarhet har EU infört Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD 2022/2464), ett nytt regelverk för hållbarhetsrapportering som successivt ersätter det tidigare direktivet NFRD (Non-Financial Reporting Directive). CSRD innebär att betydligt fler företag än tidigare måste rapportera hållbarhetsinformation enligt gemensamma europeiska standarder.
Hållbarhet har under de senaste åren blivit en allt viktigare fråga för näringslivet. Samhällets förväntan är att företag inte bara redovisar ekonomiska resultat. utan också hur verksamheten påverkar miljö, människor och samhälle.
CSRD är ett ändringsdirektiv som har införts i Sverige genom ändringar i bland annat Årsredovisningslagen. Lagändringarna om företagens hållbarhetsrapportering trädde i kraft den 1 juli 2024.
För bygg- och fastighetssektorn är utvecklingen särskilt betydelsefull. Byggindustrin står för en stor del av samhällets klimatpåverkan, resursanvändning och avfallsgenerering. Samtidigt används stora mängder material och kemiska produkter i byggnader och infrastrukturanläggningar. Därför kommer rapportering av klimatpåverkan, resursanvändning, cirkularitet och kemiskt innehåll att bli centralt för företag i hela byggsektorns värdekedja.
Vad är CSRD?
CSRD är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering och syftar till att skapa ett gemensamt ramverk för hur företag ska redovisa hållbarhetsinformation. Målet är att investerare, kunder, myndigheter och andra intressenter ska kunna jämföra företag på ett mer enhetligt sätt. Direktivet ska också bidra till att styra kapital och investeringar mot mer hållbara verksamheter.
En viktig förändring jämfört med tidigare regler är att hållbarhetsinformation nu ska rapporteras på samma nivå som finansiell information. Hållbarhetsrapporten ska ingå i årsredovisningen och rapporterade uppgifter ska granskas av en extern part. Detta ökar kraven på kvalitet, spårbarhet och tillförlitlighet i den data som företagen redovisar.
CSRD innebär också att fler företag omfattas av rapporteringskraven. Även företag som inte direkt omfattas kan komma att påverkas indirekt då större företag behöver samla in information från sina leverantörer och underentreprenörer för att kunna rapportera om hela sin värdekedja. Detta är särskilt relevant inom byggindustrin där långa och komplexa leverantörskedjor är vanliga.
ESRS
CSRD beskriver att företag ska rapportera hållbarhetsinformation och det är standarderna European Sustainability Reporting Standards (ESRS) som anger vilken information som ska rapporteras och hur rapporteringen ska genomföras. ESRS omfattar de tre huvudområdena (ESG - Environmental, Social and Governance):
-
Miljö: Klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald, cirkulär ekonomi
-
Sociala frågor: Arbetsvillkor, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter, påverkade samhällen, konsumenters och slutanvändares intressen
-
Bolagsstyrning: Affärsetik, korruptionsbekämpning, riskhantering, ledningens ansvar, intern kontroll
Dubbel väsentlighet: en central princip
En av de viktigaste nyheterna i CSRD är kravet på dubbel väsentlighet. Företag måste analysera hållbarhetsfrågor ur två perspektiv:
-
Hur verksamheten påverkar människor och miljö.
-
Hur hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter påverkar företaget ekonomiskt.
Det innebär exempelvis att ett byggföretag behöver redovisa både hur dess verksamhet bidrar till klimatutsläpp och hur framtida klimatregleringar, ökade energikostnader eller förändrade kundkrav kan påverka företagets ekonomi och affärsmodell. Den dubbla väsentlighetsanalysen fungerar som grunden för rapporteringen och hjälper företaget att identifiera vilka frågor som är mest relevanta att följa upp och rapportera.
Hur påverkas byggbranschen av CSRD?
Klimatpåverkan
Företag behöver redovisa sina växthusgasutsläpp och beskriva hur de arbetar för att minska klimatpåverkan. För byggföretag och tillverkare av byggprodukter innebär detta att klimatdata från material, transporter, energianvändning och produktionsprocesser får ökad betydelse.
Cirkulär ekonomi
CSRD och ESRS innehåller krav kopplade till resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Inom byggsektorn handlar detta bland annat om återvinning, återbruk, materialeffektivitet och möjligheten att demontera byggprodukter för framtida återanvändning.
Kemikalier och föroreningar
Inom miljöstandarden ESRS E2 behandlas frågor kring föroreningar och kemikalier. Här finns krav på rapportering kring så kallade Substances of Concern (SoC) och Substances of Very High Concern (SVHC). Dessa ämnen är särskilt relevanta för byggprodukter eftersom de kan påverka både människors hälsa och miljön.
Exempel på ämnesgrupper som uppmärksammas är:
-
SVHC-ämnen enligt REACH
-
CMR-ämnen (cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen)
-
Ämnen som klassificeras som miljöfarliga
-
Ämnen med harmoniserade klassificeringar enligt CLP-förordningen
Denna utveckling innebär att företag i högre grad behöver ha kontroll över vilka ämnen som ingår i deras produkter. Produktdokumentation kommer därför att få större betydelse som underlag för hållbarhetsrapporteringen.
Betydelsen av produktdata
Eftersom CSRD ställer krav på information från hela värdekedjan kommer efterfrågan på kvalitativ och digital produktdata att öka. Tillverkare av produkter behöver kunna tillhandahålla information som gör det möjligt för kunder att rapportera enligt ESRS.
Exempel på efterfrågad information kan vara:
-
Kemiskt innehåll
-
Klimatdata
-
Resursanvändning
-
Återvunnet material
-
Möjlighet till återbruk
-
Förekomst av SVHC-ämnen
Detta gör att verktyg och system för produktinformation får ökad betydelse. För byggbranschen handlar det bland annat om eBVD, miljövarudeklarationer (EPD), BASTA-registreringar och på sikt även digitala produktpass. Dessa system kan fungera som viktiga informationskällor när företag samlar in data för sin hållbarhetsrapportering.
Du kan läsa mer här: EU CSRD – Substances of concern (SoC) | BASTA
För att se data om en specifik produkt, sök upp den i vår öppna sökmotor, Sök | BASTA, öppna upp artikeln, se dess data och vad den uppfyller.
