Några vanliga frågor om BASTA-systemets bedömningskriterier

1. Vilka krav ställs på produkter som registreras i BASTA-systemet?

2. Vad är fördelen med att BASTA-systemet bara anger ämnesegenskaper i stället för att ange vilka farliga ämnen man vill ha bort?

3. Varför ställer BASTA-systemet olika krav på kemiska produkter och andra byggprodukter?

4. Varför tillåter BASTA-systemet att farliga ämnena överhuvudtaget får finnas i produkterna? Varför förbjuds de inte helt?

5. Är alla produkter som inte är registrerade i BASTA-systemet farliga?

6. BASTA-systemet har en lista över utpekade ämnesegenskaper, men innehåller också tre utpekade ämnen/metaller. Varför just dessa tre?

7. Varför har BASTA-systemet inte tagit med hormonstörande bland de utpekade egenskaperna?

8. Varför gör BASTA-systemet inte någon bedömning av produkterna miljöpåverkan under tillverkningen?

9. Tar BASTA-systemet hänsyn till arbetsmiljöaspekter vid bedömning?

10. Hur bedömer BASTA-systemet en produkt som har olika egenskaper vid leverans och efter uthärdning som t.ex. en härdplast?

11. Vad menas med "ej avsiktligt tillsatt" i BASTA-systemets kriteriedokument?

12. Har BASTA-systemet samma haltgränser som kraven på redovisning i punkt 2 på säkerhets-data-blad?

13. Hur förhåller sig BASTA till EU:s och Sveriges kemikalielagstiftning?

14. Varför kan produkter av rostfritt stål inte registreras i BASTA? Innebär det att jag bör undvika produkter av rostfritt?

Några vanliga frågor från materialanvändare

15. Hur säker kan man som köpare vara att en BASTA-registrerad produkt inte innehåller farliga ämnen?

16. Hur kan man få veta vad en BASTA-registrerad produkt innehåller?

17. Vad krävs för att kunna söka efter produkter i BASTA-systemet? Vad kostar det?

18. Vad gör jag om den produkt jag söker inte finns i BASTA-systemet?

19. Hur kan jag bäst formulera mina materialkrav så att jag slipper farliga ämnen?

20. Blir det dyrare att bygga med BASTA-registrerade produkter?

21. Jag vill gärna veta vilka produkter som inte klarar BASTA-kriterierna, varför finns dessa inte med i databasen?

Några vanliga frågor från leverantörer

22. Vad krävs för att jag som leverantör ska kunna registrera mina produkter i BASTA-systemet? Vad kostar det?

23. Vad har jag som leverantör att vinna på att registrera mina produkter i BASTA-systemet?

24. Måste jag som leverantör lämna ut recepturen på mina produkter när jag registrerar dem i BASTA-systemet?

25. Vi har inga kemister hos oss, kan vi ändå registrera våra produkter i BASTA-systemet?

26. Varför tillåter inte BASTA att jag märker mina registrerade produkter med BASTA-symbolen?

27. Hur går jag enklast tillväga för att delta i BASTA?

Några vanliga allmänna frågor

28. Vad skiljer BASTA från de system som redan tillämpas på byggmarknaden?

29. Vilka typer av produkter kan BASTA-registreras?

30. Vem gör bedömningen/godkänner byggprodukterna innan de registreras i BASTA-systemet?

31. Är det tänkt att BASTA-systemet ska ersätta användningen av byggvarudeklarationer?

32. Vem står bakom BASTA-systemet?

Svar

Några vanliga frågor om BASTA-systemets bedömningskriterier

1. Vilka krav ställs på produkter som registreras i BASTA-systemet?

För att en produkt ska kunna registreras i BASTA-systemet krävs dels att den inte innehåller något ämne som har någon av de farliga egenskaperna som finns i BASTA-systemets egenskapskriterier i halter över de som anges i kriteriedokumentet. Dessutom krävs det att leverantören har dokumentation i form av innehållsdeklarationer, säkerhetsdatablad, utredningsöversikter eller liknande som kan styrka detta. Leverantörer som deltar i systemet har dessutom skrivit på ett avtal som tar upp kraven på kompetens, dokumentation, revisioner med mera.

2. Vad är fördelen med att BASTA-systemet bara anger ämnesegenskaper i stället för att ange vilka farliga ämnen man vill ha bort?

De flesta ämneslistor är bara exempel på ämnen som har vissa oönskade egenskaper. Genom att ange de egenskaper som är oönskade begränsas utfasningen inte bara till de ämnen som finns på en eventuell ämneslista utan gäller alla ämnen med denna egenskap. Med egenskapskriterier i stället för ämneslistor flyttas också bevisbördan till leverantören av en vara som ju får till uppgift att "bevisa" att de ingående ämnena klarar kriterierna.

3. Varför ställer BASTA-systemet olika krav på kemiska produkter och andra byggprodukter?

Vissa grundkrav, för de allra farligaste egenskaperna (så kallade CMR och vPvB/PBT-egenskaper) är gemensamma för alla typer av varor i BASTA-systemet. För vissa ytterligare egenskaper går vi ett steg längre för kemiska produkter, då ju dessa omgärdas av en kemikalielagstiftning som gällt sedan länge, och där leverantörerna därmed kan förväntas ha bättre kunskap om deras kemiska sammansättning. Hårdare krav på kemiska produkter kan också motiveras utifrån att ingående ämnen inte är bundna i produkten på det sätt de ofta är i andra varor och i större utsträckning är tillgängliga för direkt påverkan på hälsa och miljö. Tanken är att kraven för båda typer av varor successivt ska skärpas framöver.

4. Varför tillåter BASTA-systemet att farliga ämnena överhuvudtaget får finnas i produkterna? Varför förbjuds de inte helt?

Att en produkt ska vara helt fri från ämnen med vissa egenskaper blir i praktiken väldigt svårt att bevisa. En tillverkare kan visserligen veta vad han själv har tillfört varan men har ofta svårt att få fram fullständig information om en ingående komponent eventuellt innehåller ämnen i halter under de som krävs för redovisning i säkerhetsdatablad. Därför har haltgränserna i BASTA-systemet anpassats till redovisningskraven i säkerhetsdatabladen så långt det är möjligt.

5. Är alla produkter som inte är registrerade i BASTA-systemet farliga?

BASTA-systemet är ett positivt system. För produkter som registreras i systemet har leverantören bekräftat att de uppfyller egenskapskriterierna. Om en vara inte finns med i systemet kan det bero på många olika saker. Antingen vet leverantören inte vad den innehåller, och då får den inte vara med, eller så vet leverantören vad den innehåller, men kan inte avgöra vilka egenskaper som detta innehåll har, och då får den heller inte vara med, även om innehållet faktiskt skulle vara helt harmlöst. Det kan också vara så att en leverantör av olika skäl väljer att inte registrera sina varor i BASTA-systemet, det är ju helt frivilligt att delta. Det går inte att dra några slutsatser av att en vara inte är registrerad i BASTA. Därför bör man prioritera sådana varor som finns registrerade. Där har leverantören bekräftat att de uppfyller egenskaps-krit-erierna och där har leverantören dokumentation som styrker detta vid en eventuell revision.

6. BASTA-systemet har en lista över utpekade ämnesegenskaper, men innehåller också tre utpekade ämnen/metaller. Varför just dessa tre?

De tre utpekad metallerna bly, kadmium och kvicksilver har av Sveriges riksdag som en del i målet En giftfri miljö pekats ut som särskilt farliga, och man har beslutat att nyproducerade varor så långt det är möjligt ska vara fria från dessa tre tungmetaller senast år 2010 (kvicksilver redan 2003). I BASTA-systemet har vi därför valt att ta med dem som utfasningskriterier redan nu.

7. Varför har BASTA-systemet inte tagit med hormonstörande bland de utpekade egenskaperna?

Hormonstörande ämnen är i högsta grad en grupp som bör fasas ut ur krets-lop-pet. Svårigheten just nu ligger snarast i hur man ska definiera denna egenskap. För de övriga egenskaperna i BASTA-systemet har vi valt att använda redan etablerade och allmänt accepterade definitioner men då det i dagsläget inte finns någon befintlig etablerad definition för begreppet hormonstörande har vi valt att tills vidare inte ta med denna egenskap. Samma resonemang gäller också för egenskaperna potentiellt hormonstörande, potentiellt persistent, bioackumulerbart och toxiskt samt potentiellt mycket persistent och mycket bioackumulerbart. Så snart vedertagna definitioner finns framme kommer dessa egenskaper att tas med i BASTA-kriterierna.

8. Varför gör BASTA-systemet inte någon bedömning av produkternas miljöpåverkan under tillverkningen?

Syftet med BASTA-systemet är att fasa ut de farligaste ämnena ur bygg-sektorn, att strypa tillflödet av sådana ämnen. Ämnen som förekommer vid tillverkningen av en vara kan det också vara önskvärt att fasa ut, men många tillverkningsprocesser sker i väl kontrollerade slutna kretslopp med ingen eller mycket begränsad påverkan på omgivningen, till skillnad från byggandet och bruksskedet som är betydligt svårare att kontrollera. BASTA-systemet har därför valt att bedöma varornas egenskaper vid leverans till en byggarbetsplats.

9. Tar BASTA-systemet hänsyn till arbetsmiljöaspekter vid bedömning?

BASTA-systemets egenskapskriterier är uppdelade i två huvudrubriker, där den första är just hälsoaspekter. Avsikten med denna del av kriterierna är att förbättra både arbetsmiljön på arbetsplatserna och innemiljön för de som vistas i byggnaderna under driftsskedet. Den andra huvudrubriken tar upp sådana kriterier som är viktiga för att minska spridningen av farliga ämnen till den omgivande miljön.

10. Hur bedömer BASTA-systemet en produkt som har olika egenskaper vid leverans och efter uthärdning som t.ex. en härdplast?

I BASTA-systemet har vi valt att bedöma en produkt utifrån dess egenskaper vid leverans till en byggarbetsplats. Många härdplastprodukter har egenskaper vid leverans till en byggarbetsplats som gör att de inte kan registreras i systemet. När en sådan härdplast har härdat ut har den andra egenskaper som gör att den skulle kunna registreras i systemet om den vore i härdat tillstånd när den användes på bygget. BASTA-kriterierna har som sin ambition att förbättra både den yttre miljön och arbetsmiljön under byggskedet vilket gör att sådana varor inte kan registreras i systemet.

11. Vad menas med "ej avsiktligt tillsatt" i BASTA-systemets kriteriedokument?

Med ej avsiktligt tillsatt menas ämnen som inte under något led i tillverkningsprocessen avsiktligt tillförts råvara eller produkt. Ämnen som faller för kriterierna kan accepteras endast som föroreningar i de för närvarande angivna haltgränserna och som inte helt går att få bort. Särskild uppmärksamhet bör ges för produkter där återvunna material används för att säkerställa att föroreningar i halter nära noll uppnås.

12. Har BASTA-systemet samma haltgränser som kraven på redovisning i punkt 2 på säkerhets-data-blad?

Ja (där så är tillämpligt).

13. Hur förhåller sig BASTA till EU:s och Sveriges kemikalielagstiftning?

Ett av motiven till att starta BASTA var att anpassa byggsektorn till dagens myndighetskrav. Miljöbalken lägger ansvaret för utredning och bedömning av produkter på leverantören medan användaren ska ersätta farliga ämnen med mindre farliga. BASTA bidrar också på ett tydligt sätt till att uppfylla riksdagens miljökvalitetsmål om en Giftfri miljö inom en generation. Den nyligen beslutade europeiska kemikalieförordning (REACH) har närmat sig den svenska ståndpunkten.

14. Varför kan produkter av rostfritt stål inte registreras i BASTA? Innebär det att jag bör undvika produkter av rostfritt?

Rostfritt stål är en legering som bland annat innehåller nickel. Det är ett ämne som miss-tänks kunna ge cancer, vilket är en egenskap som finns med bland BASTA-systemets egenskapskriterier. Detta är den grundläggande orsaken till varför rostfria produkter inte kan registreras i BASTA-systemet. Om man ändå ska använda en sådan vara måste man ta ställning till vilka riskerna är med att använda en sådan. Vi kan då konstatera att riskerna med att nickel läcker ut till omgivningen och orsakar cancer är normalt sett mycket små, och flera av parterna bakom BASTA har också tagit ställning till att de även i fortsät-tningen kommer att acceptera rostfria produkter i sina byggprojekt. På motsvarande sätt bör varje företag gå till väga när man vill använda produkter som inte finns registrerade i BASTA-systemet. Finns det något alternativ? Om inte, vilka är riskerna och hur kan man minska dessa.

Några vanliga frågor från materialanvändare

15. Hur säker kan man som köpare vara att en BASTA-registrerad produkt inte inne-håller farliga ämnen?

BASTA-systemet bygger på leverantörernas egendeklarationer. Efter att ha skrivit på ett avtal där leverantören intygar att alla registrerade produkter klarar egenskapskriterierna, och att leverantören vid en revision kan uppvisa verifikat som styrker registreringen, är det leverantören som helt själv registrerar sina produkter. Leverantörernas ansvarskänsla och revisionerna ska skapa den tilltro till systemet som krävs. Genom att kriterierna har haltgränser för ämnen med de utpekade farliga egenskaperna, kan ämnen med sådana egenskaper förekomma i halter under dessa gränsvärden.

16. Hur kan man få veta vad en BASTA-registrerad produkt innehåller?

BASTA-systemet bygger på enkelhet och ger dig som köpare bara beskedet att produkten innehåll klarar vissa egenskapskrav. BASTA ger ingen ytterligare information om vad varan faktiskt innehåller. Den informationen kan du i stället få genom byggvarudeklarationer eller till viss del genom säkerhetsdatablad för kemiska produkter.

17. Vad krävs för att kunna söka efter produkter i BASTA-systemet? Vad kostar det?

BASTA-systemets databas är fritt tillgänglig på vår hemsida www.bastaonline.se. Vem som helst kan söka efter produkter i databasen och det kostar inget att göra det. Det finns också möjlighet att göra en on-line uppkoppling från företagsinterna artikeldatabaser, kalkylsystem eller liknande. Sådana så kallade systemkunder får dock betala en årlig avgift.

18. Vad gör jag om den produkt jag söker inte finns i BASTA-systemet?

Om du har bestämt dig för att använda en viss produkt och inte återfinner den i BASTA-systemet bör du ställa krav på leverantören att ta reda på om den klarar egenskapskriterierna, och om den gör det (och om också övriga krav på leverantören är uppfyllda, se avtalsvillkoren) uppmana leverantören att registrera den i databasen. Om leverantören inte kan lämna dig ett lugnande besked på den punkten bör du överväga att byta ut produkten till någon annan likvärdig som finns i databasen. Om du inte hittar ett BASTA-registrerat alternativ kan du tvingas använda produkten ändå och bör då förvissa dig om hur du på bästa sätt kan minska riskexponeringen med den aktuella produkten.

19. Hur kan jag bäst formulera mina materialkrav så att jag slipper farliga ämnen?

Man kan inte kräva att bara BASTA-registrerade produkter får användas. Dels kan vissa tekniska funktioner innebära att vissa farliga ämnen behöver användas, dels kan vissa produkter ha andra miljöegenskaper som är goda och som medför att produkten därmed kan vara ett klokt val, men produkter som inte finns med i systemet bör ändå alltid mana till viss försiktighet. Kraven kan utformas så här: Om inte annat överenskommits ska ingående produkter, inom angivna varugrupper, klara egenskapskriterierna enligt BASTA-systemet. Genom att göra ett tillägg "Detta ska kunna styrkas på tillförlitligt sätt ." ställer man också kvalitetskrav på uppgifterna, och ett lämpligt sätt att styrka detta är ju genom att se till att produkterna är registrerade i BASTA-systemets databas. När man avser att använda produkter som inte klarar kriterierna, eller som inte finns i BASTA-databasen, måste man med en sådan här formulering ta ställning till om det finns alternativ eller hur man behöver hantera eventuella risker med produkten.

20. Blir det dyrare att bygga med BASTA-registrerade produkter?

Kemikaliekontroll är en kostnadskrävande verksamhet, och många köpare av bygg-material utför idag samma kontrollarbete. Med ett branschgemensamt system är målet att skapa en lösning som är mer kostnadseffektiv för hela branschen. Om produkterna i sig är dyrare eller billigare än de som inte registrerats i BASTA beror på faktorer som ligger utanför själva BASTA-systemet. Det är dock vår bedömning att de projekt som byggs utan de farligaste kemiska ämnena löper betydligt mindre risk att drabbas av obehagliga saneringskostnader eller ren "bad-will".

21. Jag vill gärna veta vilka produkter som inte klarar BASTA-kriterierna, varför finns dessa inte med i databasen?

Vi har valt att i BASTA-systemet bara registrera sådana produkter som klarar kriterierna. Alla andra produkter betraktar vi som misstänkta, intill motsatsen är bevisad. Vi gör alltså ingen skillnad mellan en produkt som leverantören vet innehåller ett farligt ämne och en annan där leverantören överhuvudtaget inte känner till dess innehåll. Vi vill på så sätt inte straffa den ärlige leverantören som uppger att den innehåller ett farligt ämne. Genom att på detta sätt fokusera på produkter som klarar kriterierna vill vi bidra till att det ska vara enklare att välja produkter som är fria från de allra farligaste ämnena.

Några vanliga frågor från leverantörer

22. Vad krävs för att jag som leverantör ska kunna registrera mina produkter i BASTA-systemet? Vad kostar det?

För att kunna registrera produkter i BASTA-systemet behöver du ett lösenord till vår hemsida www.bastaonline.se. Lösenordet får du av oss när du har skrivit på ett avtal där du bland annat bekräftar att du har underlag som styrker att produkterna verkligen klarar egenskapskriterierna. Du behöver inte själv vara kemist men behöver ha tillgång till den kompetens som krävs för att kunna av-göra om produktens innehåll klarar kriterierna eller inte. Du betalar en årsavgift på tolv tusen kronor (oavsett antal registrerade varor) för att få vara med.

23. Vad har jag som leverantör att vinna på att registrera mina produkter i BASTA-systemet?

BASTA-systemet är en branschgemensam definition av vilka ämnesegen-skaper som byggsektorn vill fasa ut. Genom att Kretslopps-rådet anammat BASTA-systemet och dess egenskapskriterier har många företag övergivit sina tidigare ämneslistor som du som leverantör har fått utvärdera dina produkter emot. På så sätt kan du genom att registrera produkterna i BASTA-systemet slippa allt krångel med flera olika ämneslistor. Flera av de företag som övergivit ämneslistorna har också givit BASTA-registrerade produkter prioritet i sina produktval. Eftersom BASTA-systemet till stora delar bygger på den nya Europeiska kemikalieförordningen REACH kan du genom att delta i BASTA på ett tidigt stadium anpassa dig på denna nya lagstiftning.

24. Måste jag som leverantör lämna ut recepturen på mina produkter när jag registrerar dem i BASTA-systemet?

En BASTA-registrering innebär kort och gott att du som leverantör intygar att produkten klarar egenskapskriterierna. De enda uppgifter om produkten som du registrerar är artikelnummer, artikelnamn och eventuella uppgifter om dimensioner/storlek. Inga uppgifter om vad den innehåller registreras i systemet. Däremot är du skyldig att vid en revision kunna redovisa innehåll och andra verifikat som styrker ditt påstående att produkten klarar egenskaps-kriterierna. Revisorerna arbetar under sekretess. Redovisning av innehållet i byggprodukter sker via andra system. Dels i säkerhets-datablad för kemiska produkter och i byggvarudeklarationer. Kraven på innehålls deklaration är starkt från många håll för att man den vägen ska kunna hålla koll på vad som faktiskt byggs in i olika byggnadsverk.

25. Vi har inga kemister hos oss, kan vi ändå registrera våra produkter i BASTA-systemet?

Alla leverantörer av byggprodukter är välkomna att registrera sina produkter. När du tecknar ett avtal med oss om att delta i BASTA-systemet måste du ange om du har tillgång till experter som kan avgöra vilka miljö- och hälsoegenskaper som dina produkter har. Sådana experter kan du mycket väl anlita som konsult de gånger du ska registrera en produkt, och de behöver inte vara anställda hos dig. Det viktiga är att den som bekräftar om en produkt klarar BASTA-systemets egenskapskriterier verkligen vet vad de olika kriterierna innebär. De kompetenskrav som vi ställer på denna expert finns angivna i avtalet.

26. Varför tillåter inte BASTA att jag märker mina registrerade produkter med BASTA-symbolen?

BASTA-systemet är en bedömning av byggprodukter utifrån deras kemiska innehåll. Produkter som inte innehåller ämnen med vissa farliga egenskaper (egenskapskriterierna), kan registreras i systemet databas. Med denna avgränsade bedömning kan man alltså inte hävda att en BASTA-registrerad produkt är ett i alla avseenden "bra miljöval". En märkning skulle kunna uppfattas som en miljömärkning i likhet med Svanen, EU-blomman eller liknande vilket alltså inte vore ärligt mot kunder. Det är däremot både tillåtet och önskvärt att hänvis-ning till BASTA-registreringen görs på produktblad, byggvarudeklara-tioner och liknande, där en förklaring av vad BASTA-registreringen betyder, kan finnas med.

27. Hur går jag enklast tillväga för att delta i BASTA?

Allt du behöver veta finns på vår hemsida www.bastaonline.se. Du går in via Databasen och markerar Teckna avtal. Här får du först möjlighet att studera avtalet som du måste underteckna innan du kan börja registrera varor i data-basen. Du kan här också detaljstudera egenskapskriterierna som varje registrerad byggvara måste uppfylla. I nästa steg registrerar du ett antal grunduppgifter om ditt företag, och när det är klart skriver du ut själva avtalet, ser till att en behörig firmatecknare skriver under det och skickar in det till oss tillsammans med en kopia av ett registreringsbevis. När vi fått avtalet ger vi dig ett lösenord som ger dig behörighet att via Databasen och Logga in själv registrera de produkter som klarar egenskaps-kriterierna.

Några vanliga allmänna frågor

28. Vad skiljer BASTA från de system som redan tillämpas på byggmarknaden?

Det är framför allt två saker som skiljer BASTA från redan etablerade system. Den första är att det i BASTA är leverantören som tar ansvaret för informa-tions-insamling och bedömning. Den andra skillnaden är att bedömnings-kriterierna bygger på ämnenas inneboende egenskaper snarare än deras dokumenterade risker. Några listor över ämnen som inte får förekomma i BASTA-registrerade produkter kommer inte att tas fram. Däremot kan Kemikalieinspektionens PRIO-databas användas som exempellista på ämnen med oönskade egenskaper.

29. Vilka typer av produkter kan BASTA-registreras?

BASTA-systemet är öppet för alla typer av produkter som byggs in eller används i samband med byggnation. Det kan gälla enkla kemikalier och homogena material eller mer komplexa sammansatta produkter. Alla går att registrera i BASTA-systemet. Systemets databas är uppdelad i 18 olika varugrupper och täcker både traditionella byggprodukter och olika typer av installationsmaterial, här finns inga begränsningar.

30. Vem gör bedömningen/godkänner produkterna innan de registreras i BASTA-systemet?

Det är helt och hållet leverantörens ansvar att avgöra om en produkt klarar egenskapskriterierna och därmed kan registreras i systemet. På så sätt ligger bevisbördan helt på den som kan förväntas ha den bästa kunskapen om produkten, dess innehåll och dess miljöpåverkan. Det sker heller ingen ytterligare granskning av leverantörens uppgifter innan produkten registreras. Däremot ingår stickprovsmässiga revisioner hos leverantörerna i systemet. Genom dessa revisioner tillförsäkras systemets trovärdighet på ett kostnadseffektivt sätt.

31. Är det tänkt att BASTA-systemet ska ersätta användningen av byggvarudeklarationer?

BASTA och byggvarudeklarationer har två olika syften. En BASTA-registrerad produkt klarar vissa egenskapskriterier vad gäller innehållets farlighet. Ett enkelt kvalificeringssystem som syftar till att fasa ut ämnen med särskilt farliga egenskaper. Inget annat! En byggvarudeklaration förmedlar på ett systematiskt sätt en komplett bild av produktens miljöegenskaper, från vaggan till graven, och är tänkt att utgöra under-lag för en mer komplett miljöbedömning av byggprodukten, eller för att jämföra olika produkters egenskaper ur ett visst enskilt miljöperspektiv. Byggvarudeklarationerna är också viktiga för att dokumentera byggprodukters innehåll och rekommenderade skötsel, underhåll och omhändertagande vid rivning. BASTA-systemet är alltså inte på något sätt tänkt att ersätta byggvarudeklarationerna, utan är ett enkelt hjälpmedel för den som inte själv har möjlighet att bedöma innehållsdeklarationen i en byggvarudeklaration.

32. Vem står bakom BASTA-systemet?

Initiativet till BASTA togs för några år sedan av ett antal byggföretag och branschorganisationen Sveriges Byggindustrier i en ambition att förenkla och effektivisera arbetet med att fasa ut de allra farligaste kemiska ämnena ur byggvaror. Ett konsortium bilades hösten 2003 bestående av NCC, JM, Skanska, Peab och Sveriges Byggindustrier, nu också kompletterat med IVL Svenska Miljöinstitutet, för att driva utvecklingsarbetet. Då hade man också ordnat ekonomiskt stöd från EU-kommissionens Life-fond. I arbetet med att bygga upp systemet och att utforma egenskapskriterierna har flera ytterligare företag och organisationer deltagit och bland annat har Kretsloppsrådet ställt sig bakom BASTA-projektet. Sedan 2007 drivs verksamheten som ett icke vinstdrivande aktiebolag gemensamt ägt av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier.